Rapport från alternativsförsamlingsresa (4)

Att lämna Bruderhof på torsdagseftermiddagen och istället landa hos Catholic Worker (Farm), strax utan för London, visade sig vara just den kulturkrock vi förväntat oss. Här kom vi till en grupp människor som serverade oss öl, vin och bränd soppa och som huserade i en stor villa som inte städats rejält på, ja ett bra tag. En skön eller konstig kombination av bohemism och tillfälliga nedslag av kapitalism, såsom den stora TV:n och tillhörande hundratals DVD-filmer. Det som hjälpe oss igenom detta tvära kast mellan världar, var att vi även här möttes av omsorg och uppskattning. I huset bodde permanent franciskanerna Maria och Scott och deras tre barn. Tidigare hade dom flyttat in i huset tillsammans med ytterligare ett par ”from evangelical background”. Huset har flera rum och är ständigt öppet för besökare och gäster med olika typer av behov av en fristad. När vi var där bodde två gäster i huset.

 

Ytterligare några personer hade samlats för kvällen, däribland en intresserad ateist och en svensk kille som tidigare dissat kristendomen bland annat på grund av dom etablerade kyrkornas hierarkiska uppbyggnad och mystiska sätt att fungera. På olika vägar hade han dock kommit i kontakt med ”radikala teologer och poeter” och genom dessa sökt sig fram till en nyvunnen tro på Messias. Nu hängde han en hel del med Catholic Worker. Även hos CW fick vi förklara vilka vi var och varför vi kommit, men vi fick också lyssna till ett lysande föredrag av en namnkunnig CW-aktivist i 50-års-åldern som kommit till CW Farm från centrala London för kvällen. Med tårar i ögonen berättade han om CW:s historia, om Dorothy Day och hennes engagemang för dom utsatta och marginaliserade och hennes kritik av den kapitalistiska och militaristiska samhällsordningen. Hennes vision var att grunda gästfria kommuniteter som på bergspredikans och Jesus grund skulle utgöra en bas för motstånd och alternativ till den rådande ordningen. Över 70 år efter grundadet finns över 100 kommuniteter spridda runt om i västvärlden.

 

CW vilar på tre ben. Kommunitetslivet och dess praktiserande av bön, gemenskap och relationer präglade av fred och förlåtelse utgör en självklar grundpelare. Dessa kommuniteter har sedan en uppgift att utföra barmhärtighetsgärningar, exempelvis genom att ta emot behövande gäster och genom att engagera sig i soppkök och liknande. Utöver detta betonas ”direct non-violent action”, det vill säga olika typer av aktioner av civil olydnads-typ. Det som framför allt betonades i London verkade vara motståndet mot vapenindustrin och militärens förehavanden, inte minst i Irak. CW genomför regelbundet aktioner av bön och demonstrationer i närheten av militärbaser och liknande, men utför dessutom emellanåt aktioner av mer dramatisk natur, där man exempelvis tar sig in på militära områden och utför sabotage mot bombplan och liknande. Enligt CW så innebär Guds rike att svärden ska smidas om till plogbillar, och det är dom troendes uppgift att delta i detta arbete.

 

Vi hade ett mycket bra och rätt långdraget samtal under torsdag kvällen. Förutom vår gemensamma längtan efter att följa Jesus och praktisera ett liv i hans efterföljd, diskuterade vi också frågor av mer kritisk natur. Någon av oss undrade exempelvis hur man kan vara både anarkist och samtidigt bekänna sig till den katolska kyrkan med dess hierarkiska struktur. Själv kom jag också efter samlingen i diskussion med CW-Scott om innebörden av nattvarden. Transsubstantiation, förvaltad av vigda präster i den katolska eller ortodoxa kyrkan, eller full måltid i hemmen? Det kanske inte är någon överraskning att vi inte kom överens…

 

På fredagsmorgonen fick vi en välbehövlig soft-morgon eftersom rytmen på CW verkade vara ganska mycket mer löst fixerad än på Bruderhof. Innan vi lämnade huset fick vi dock rycka in och röja ur ett förråd. Det hade varit ett nederlag att inte göra något jobb, det heter ju trots allt Catholic Worker…När vi lämnade kommuniteten så gjorde jag det med djup respekt. CW-snubborna och snubbarnas teologiska genomtänkthet, djupa förankring i skrifterna och passion för Systemets offer var påtaglig. Här fanns människor som hade gett upp det normala sättet att leva för att istället leva ett liv präglat av gästfrihet, utsatthet och kärlek. Om det skulle finnas fler CW-hus i världen så skulle världen tveklöst vara en bättre plats och Guds rike skulle vara mycket mer påtagligt…

 

(Fortsättning följer)

« September 2010 »

Rekommenderade bloggar ..Anabaptist Network .Are Karlsen Andreas Andersson Annika Spalde Anton slår an ton Assembling of the Church Barnabasbloggen Fakiren Farlig Frank Viola Greg Boyd Inhabitatio Dei Jesus Manifesto Jord Kingdom Grace Kolportören Kristenunderjord Leaving Münster Lördagstankar Poser or Prophet Reclaim Slowtrack Vanliga radikaler Yada Yada

x Anabaptism Amish Anabaptist Encyclopedia Anabaptist Network Bruderhof - eböcker Christian Peacemaker Teams Church Communities (aka Bruderhof) Hutteriterna Jesus Manifesto Leaving Münster London Mennonite Centre Mennonite Central Committee The Schleitheim Confession